Hugo Pipping (kielitieteilijä)

Wikipediasta
(Ohjattu sivulta Knut Hugo Pipping)
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
Hugo Pipping 1890-luvun alussa.

Knut Hugo Pipping (5. marraskuuta 1864 Hämeenlinna31. heinäkuuta 1944 Turku) oli suomalainen foneetikko, kielentutkija ja professori.

Ura[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Pippingin vanhemmat olivat piiri-insinööri, everstiluutnantti, filosofian tohtori Knut Theodor Pipping (1826–1885) ja hänen toinen vaimonsa Christina Lovisa Alina Standertskjöld (1842–1864). Muita sisaruksia olivat Anna Christina (1861–1926) ja kaunokirjallisuuden kääntäjä Aline Pipping (1863–1963) sekä sisarpuoli Bertha Adèle (1849–1908) ja velipuoli Max (1851–1936) isän ensimmäisestä avioliitosta.

Knut Hugo pääsi ylioppilaaksi ruotsalaisesta normaalilyseosta 1882 ja valmistui filosofian kandidaatiksi ja maisteriksi 1886 sekä lisensiaatiksi ja tohtoriksi 1890. Pipping harjoitti jatko-opintoja Kielissä 1888–1889 ja 1893–1894 sekä Uppsalassa 1898–1901.

Pipping toimi Helsingin yliopiston fonetiikan dosenttina 1891–1903, Göteborgin korkeakoulun pohjoismaisten kielten ja fonetiikan dosenttina 1903–1907, Helsingin yliopiston ruotsinkielen ja kirjallisuuden ylimääräisenä professorina 1907 sekä Helsingin yliopiston pohjoismaisen filologian professorina 1908–1929. Hän oli Uusmaalaisen osakunnan kuraattori 1901–1902 ja inspehtori 1918–1924. Pipping sai Uppsalan yliopiston filosofian kunniatohtorin arvon 1927. Hän toimitti 1910–1930 Studier i nordisk filologi-sarjaa.

Pipping osallistui säätyvaltiopäiville aatelin edustajana 1897. Hän oli Svenska landsmålsföreningenin puheenjohtaja 1908–1924, Åbo Akademin valtuuskunnan puheenjohtaja 1929–1930, Muinaistieteen toimikunnan jäsen 1912–1918 sekä Svenska litteratursällskapet i Finlandin hallituksen jäsen 1903–1904 ja 1907–1936, varapuheenjohtaja 1918–1922 ja 1924–1936 sekä seuran puheenjohtaja 1922–1924.

Perhe[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Hugo Pipping oli vuodesta 1888 naimisissa Anna Constance Westermarckin (1867–1942) kanssa. Heidän lapsiaan olivat Åbo Akademin professori Hugo Rudolf (Rolf) Pipping (1889–1963), Åbo Akademin professori Nils Johan Pipping (1890–1982) ja Åbo Akademin kansleri ja kansantaloustieteen professori Hugo Edvard Pipping (1895–1975) sekä filosofian maisteri Märta Helena Aline Reuter (1902–1990).

Teoksia[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • Om klangfärgen hos sjungna vokaler: Undersökning utförd vid fysiologiska institutet i Kiel medels Hensens fonautograf. Väitöskirja. Helsingfors 1890
  • Om Hensens fonautograf som ett hjälpmedel för språkvetenskapen. Författare, Helsingfors 1890
  • Några ord med anledning af stundande rättstafningsmötet. Författare, Helsingfors 1892
  • Über die Theorie der Vocale. Acta Societatis scientiarum Fennicae Tomus XX,11. Societas scientiarum Fennicae, Helsingfors 1895
  • Zur Definition des H-Lautes. Mémoires de la Société néophilologique de Helsinki II. Helsingfors 1897
  • Zur Phonetik der finnischen Sprache: Untersuchungen mit Hensen's Sprachzeichner. Mémoires de la Société Finno-ougrienne XIV. Finsk-ugriska sällskapet, Helsingfors 1899
  • Gotländska studier. Akademiska bokhandeln, Uppsala 1901
  • Om runinskrifterna på de nyfunna Ardre-stenarna. Skrifter, utgifna af K. Humanitiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 7, 3. Uppsala 1901
  • Bidrag till Eddametriken. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 59. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1903
  • Nya gotländska studier. Göteborgs högskolas årsskrift 10, 1904. Wettergren & Kerber, Göteborg 1904
  • Grammatiska studier. Göteborgs högskolas årsskrift 11, 1905. Wettergren & Kerber, Göteborg 1905
  • Gutalag och Gutasaga jämte ordbok utgifna för Samfund til Udgivelse af gammel nordisk Litteratur. Köbenhavn 1905–1907
  • Zur Theorie der Analogiebildung. Mémoires de la Société néo-philologique à Helsingfors 4. Société néophilologique, Helsingfors 1906
  • Fornsvenskt lagspråk 1: Strödda anteckningar. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 92. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1910
  • De skandinaviska Dnjeprnamnen. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 95. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1911
  • Rök-studier. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 95. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1911
  • Ännu något om rimmen i Erikskrönikan. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 95. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1911
  • Fornsvenskt lagspråk 2–3: Spår av ofullständig vokalbalans i Äldre Västgötalagen ; Spår av ofullständig vokalbalans i Yngre Västgötalagens kyrkobalk. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 103. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1912
  • Nytt om Rökstensinskriften. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 103. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1912
  • Minnestal öfver Axel Olof Freudenthal, hållet vid Finska Vetenskaps-Societetens års- och högtidsdag den 29 april 1913. Acta Societatis scientiarum Fennicae 42,6. Finska Vetenskapssocieteten, Helsingfors 1913
  • Studien über die Funktion des Trommelfells. Acta Societatis scientiarum Fennicae 42,3. Finska Vetenskapssocieteten, Helsingfors 1913
  • Äldre Västgötalagens ordskatt: Samlad och ordnad. Acta Societatis scientiarum Fennicae 42,4. Finska Vetenskapssocieteten, Helsingfors 1913
  • Fornsvenskt lagspråk 4: Strödda anteckningar. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 113. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1914
  • Till frågan om l- och n-ljudens kvalitet i de nordiska språken. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 118. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1914
  • Vadstena-brakteaten och Charnay-spännet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 118. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1914
  • Fornsvenskt lagspråk 5. Studier över Äldre Västgötalagen. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 124. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1915
  • Urgermanskt aiw i de nordiska språken. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 133. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1917
  • Finländska ortnamn. Skrifter utgivna av Åbo akademikommitte 7. Schildt, Helsingfors 1918
  • Om runinskriften på Rökstenen. Acta Societatis scientiarum Fennicae Tom 49,1. Finska vetenskapssocieteten, Helsingfors 1919
  • Rökstensinskriften ännu en gång. Acta Societatis scientiarum Fennicae Tom 49,3. Finska vetenskapssocieteten, Helsingfors 1921
  • Sex kapitel ur de nordiska språkens grammatik. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 156. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1921
  • Inledning till studiet av de nordiska språkens ljudlära. Söderström, Helsingfors 1922
  • Eddastudier 1. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 182. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1925
  • Yxne-Orchis. Commentationes humanarum litterarum Tom. 1,3. Finska vetenskapssocieteten, Helsingfors 1925
  • Eddastudier 2. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 189. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1926
  • Eddastudier 3. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 197. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1928
  • Emil von Qvanten som vetenskapsman: Ett hundraårsminne. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 197. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1928
  • Oden i galgen. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 197. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1928
  • Bruno Sjöros. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 205. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1929
  • En metodfråga. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 205. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1929
  • Eddastudier 4. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 216. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1930
  • Statistik och språkvetenskap. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 216. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1930
  • Till läran om vokalharmonien och vokalbalansen. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 224. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1931
  • Rökstensinskriften, en rättsurkund. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 233. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1932
  • Gömda bindrunor. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 238. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1933
  • Nya bidrag till eddametriken 1–2. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 238. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1933
  • Sigtuna-amuletten. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 238. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1933
  • Nya bidrag till eddametriken 3–13. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 247. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1935
  • Studier i metrik och prosodi. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 263. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1937
  • Zur homerischen Metrik: Eine statistische Untersuchung. Commentationes humanarum litterarum 9. Societas scientiarum fennica, Helsingfors 1937
  • Ein Beitrag zur römischen Metrik. Commentationes humanarum litterarum 13,1. Societas scientiarum fennica, Helsingfors 1942
  • Zur Erklärung des Stellungsgesetzes von Marx: Einige Beobachtungen. Commentationes humanarum litterarum 13,2. Societas scientiarum fennica, Helsingfors 1942
  • Über die Bedeutung der Wortgrenzen in der römischen und griechischen Metrik: Einige Beobachtungen. Commentationes humanarum litterarum 13,5. Societas scientiarum fennica, Helsingfors 1943
  • Om enstaviga slutord i Runebergs hexameter. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 299. Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 1945

Palkinnot[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Lähteet[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • Ellonen, Leena (toim.): Suomen professorit 1640–2007, s. 903–904. Helsinki: Professoriliitto, 2008. ISBN 978-952-99281-1-8.

Aiheesta muualla[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]