Ero sivun ”Adelaïde Ehrnrooth” versioiden välillä

Wikipediasta
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
[katsottu versio][katsottu versio]
Poistettu sisältö Lisätty sisältö
Ei muokkausyhteenvetoa
Redelm (keskustelu | muokkaukset)
p Lisätty tuotanto
Rivi 7: Rivi 7:


Adelaïde Ehrnroothin isä [[Gustaf Adolf Ehrnrooth|Gustaf Adolf]] ja veljet [[Gustaf Robert Ehrnrooth|Gustaf Robert]] ja [[Johan Casimir Ehrnrooth|Johan Casimir]] olivat suomalaisia kenraaleita.
Adelaïde Ehrnroothin isä [[Gustaf Adolf Ehrnrooth|Gustaf Adolf]] ja veljet [[Gustaf Robert Ehrnrooth|Gustaf Robert]] ja [[Johan Casimir Ehrnrooth|Johan Casimir]] olivat suomalaisia kenraaleita.

=== Teokset ===

* ''Sagor och minnen.'' Helsingfors: Edlund, 1863.

* ''Julklapp för barn: berättelser och sagor.'' Helsingfors, 1865.
* ''Bilder från familjekretsarne i Finland.'' Uppsala: Schultz, 1866.
* ''Gråsparfven: nytt och gammalt på vers och prosa.'' Helsingfors, 1866.
* ''Dagmar: en hvardagshistoria.'' Helsingfors: Edlund, 1868.
* ''Tiden går och vi med den.'' Helsingfors: Edlund, 1878.
* ''Hvardagslifvets skuggor och dragrar.'' Helsingfors: Holm, 1881.
* ''I dagens intressanta samhällsfrågor: röst från en icke röstberättigad.'' Helsingfors, 1882.
* ''Två finskors lustvandringar 1: Europa och Afrika åren 1876–77 och 1884.'' Helsingfors: Edlund, 1886.
* ''Bland fattiga och rika: novelletter.'' Helsingfors: Edlund, 1887.
* ''Två finskors lustvandringar 2: Resor i Orienten.'' Helsingfors: Edlund, 1890.
* ''Höstskörd: reseminnen och novelletter.'' Helsingfors, 1895.
__NOTOC__
__NOTOC__
==Katso myös==
==Katso myös==

Versio 17. huhtikuuta 2018 kello 11.49

Adelaïde Ehrnrooth.

Lovisa Adelaïde Ehrnrooth (17. tammikuuta 1826 Nastola13. tammikuuta 1905 Helsinki) oli suomalainen (suomenruotsalainen) kirjailija ja suomalaisen naisasialiikkeen johtohahmoja.[1]

Ehrnrooth oli ensimmäisiä suomalaisia, jotka nostivat kysymyksen naisten äänioikeudesta esille. Hän esitteli vuonna 1869 brittiläisen filosofin John Stuart Millin tutkielmaa Naisen asema, joka käsitteli sukupuolten välistä tasa-arvoa, Helsingfors Dagblad -lehdessä.[2][3][4][5]

Ehrnrooth käsitteli myös romaaneissaan yhteiskunnallisia asioita. Teokset Bilder ur familjekretserna i Finland, Dagmar, Tiden går och vi med den ja Hvardagslifvets skuggor och dagrar käsittelivät kaikki vahvoja naisia, jotka eivät suostu naimisiin pelkästään ympäristön paineesta. Romaanissa Många döttrar Ehrnrooth ottaa esille myös naisen ammattiuran. Adelaïde Ehrnrooth oli perustamassa sekä Suomen Naisyhdistystä vuonna 1884 että Naisasialiitto Unionia vuonna 1892.

Adelaïde Ehrnroothin isä Gustaf Adolf ja veljet Gustaf Robert ja Johan Casimir olivat suomalaisia kenraaleita.

Teokset

  • Sagor och minnen. Helsingfors: Edlund, 1863.
  • Julklapp för barn: berättelser och sagor. Helsingfors, 1865.
  • Bilder från familjekretsarne i Finland. Uppsala: Schultz, 1866.
  • Gråsparfven: nytt och gammalt på vers och prosa. Helsingfors, 1866.
  • Dagmar: en hvardagshistoria. Helsingfors: Edlund, 1868.
  • Tiden går och vi med den. Helsingfors: Edlund, 1878.
  • Hvardagslifvets skuggor och dragrar. Helsingfors: Holm, 1881.
  • I dagens intressanta samhällsfrågor: röst från en icke röstberättigad. Helsingfors, 1882.
  • Två finskors lustvandringar 1: Europa och Afrika åren 1876–77 och 1884. Helsingfors: Edlund, 1886.
  • Bland fattiga och rika: novelletter. Helsingfors: Edlund, 1887.
  • Två finskors lustvandringar 2: Resor i Orienten. Helsingfors: Edlund, 1890.
  • Höstskörd: reseminnen och novelletter. Helsingfors, 1895.

Katso myös

Lähteet

Kirjallisuus

Viitteet

  1. Neiti Adelaide Ehnrooth, 70 wuotta. Päivälehti, 17.01.1896, nro 13, s. 2. Kansalliskirjasto. Viitattu 27.11.2015.
  2. En intressant samhällsfråga: Qvinnans underordnade ställning I. Helsingfors Dagblad, 18.10.1869, nro 241, s. 2–3. Kansalliskirjasto. Viitattu 05.07.2015.
  3. En intressant samhällsfråga: Qvinnans underordnade ställning II. Helsingfors Dagblad, 19.10.1869, nro 242, s. 2–3. Kansalliskirjasto. Viitattu 05.07.2015.
  4. En intressant samhällsfråga: Qvinnans underordnade ställning III. Helsingfors Dagblad, 20.10.1869, nro 243, s. 2. Kansalliskirjasto. Viitattu 05.07.2015.
  5. En intressant samhällsfråga: Qvinnans underordnade ställning IV. Helsingfors Dagblad, 25.10.1869, nro 247, s. 2. Kansalliskirjasto. Viitattu 05.07.2015.

Aiheesta muualla

Tämä kirjailijaan liittyvä artikkeli on tynkä. Voit auttaa Wikipediaa laajentamalla artikkelia.