Alarik Ahlström
Siirry navigaatioon
Siirry hakuun
Anders Karl Alarik Ahlström (29. tammikuuta 1882 Pietarsaari – 22. lokakuuta 1961) oli suomalainen insinööri ja Pietarsaaren kaupunginjohtaja.[1][2]
Ahlströmin vanhemmat olivat merikapteeni Anders Ahlström ja Wendla Sofia Wahlberg. Hän pääsi ylioppilaaksi 1903 ja valmistui insinööriksi 1908. [1]
Ahlström oli Pietarsaaren kaupungininsinöörinä 1911–1917 ja oli sitten yksityisen palveluksessa 1917–1919. Hän toimi Pietarsaaren kaupunginjohtajana 1919–1953. Ahlström julkaisi useita Pietarsaaren paikallishistoriaa käsitelleitä teoksia. Hänen mukaansa on nimetty Pietarsaaressa Ahlströminkatu.[1][3]
Alarik Ahlström oli naimisissa vuodesta 1909 Laura Elvira Wesanderin kanssa. [1]
Teoksia[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]
- Kloakfrågans ordnande i Jakobstad ; kirj. Geo Peel Harvey ja Al. Ahlström. Jakobstad 1912
- Jakobstads vattenledningsfråga : en historik och sammanställning af utarbetade förslag jämte Vattenledningskommitténs betänkande. Jakobstad 1915
- Kommerserådet Peter Malm j:r. Jakobstad 1928
- Kring några Runebergsminnen. Jakobstad 1930
- Studentföreningen U.V.. Jakobstad 1931
- Gabriel Tengström 1, Som lantdagsman. Jakobstad 1932
- Gabriel Tengström 2, Borgmästartiden. Jakobstad 1933
- Jakobstads brand åren 1714 och 1835. Jakobstad 1934
- Svenska Österbottens distriktsinnessjukhus 1926-1936 : en historik. Svenska Österbottens distriktsinnessjukhus, Jakobstad 1936
- Westmans mor (Anna Lena Westman) och hennes stuga : J. L. Runebergs första skola. Jakobstad 1936, suomeksi nimellä Westmaninmuori (Anna Lena Westman) ja hänen tupansa. Pietarsaaren historiallis-etnografisen museon valtuuskunta, Pietarsaari 1966
- J. L. Runebergs föraldrar : Lorens Ulric Runeberg & Anna Maria Malm. Jakobstad 1937
- Runebergs stuga. Jakobstads historisk-etnografiska museum, Jakobstad 1937, 2. uppl. 1952, 3. uppl. 1978, nytryck 1988, suomeksi nimellä Runebergin tupa. Pietarsaaren historiallis-etnografinen museo, Pietarsaari 1956, 2. painos 1978
- Adolph Lindskog. Jakobstad 1938
- Bilder ur Jakobstads sjöfartshistoria 1. Jakobstads Tidning, Jakobstad 1938
- "Det gyllene spöket" : kan handlingen lokaliseras och personerna identifieras?. Jakobstad 1940
- Jakobstadsminnen från flydda tider 2, Pojklekar och tidsfördriv. Jakobstad 1940
- Östanlid sanatorium : en redogörelse för dess tillkomst. Jakobstad 1940
- Några bilder från krigsåren 1854-1855. Jakobstad 1943
- Otto A. Malm : bidrag till en karaktärsteckning. Jakobstad 1943
- Sjukdomar, dödorsak och läkekonst i Jakobstad intill år 1900. Jakobstad 1944
- Bröderna Olof och Victor Helander : tvenne pietismens förkämpar i Pedersörebygden. Jakobstad 1945
- Vägen till förgängelse : begravningar, gravar och gravgådar i Jakobstad. Jakobstad 1946
- Jakobstads fyra rådhus. Jakobstad 1947
- Bilder ur Jakobstads Sjöfartshistoria . Jakobstad 1948
- I kulturens och Krimkrigets tecken : Jakobstad under 1850 och -60-talen. Jakobstad 1948
- Philip Ulric Strengberg som skeppsredare. Jakobstad 1949
- Victor L. Schauman : apotekare, industriman och växtodlare. Jakobstad 1950
- Allmänna ingeniörsbyrån ab., Hfors, 1912-1952 ; kirj. Al. Ahlström, Ivar Westman. Allmänna ingeniörsbyrån, Helsingfors 1951, suomeksi nimellä Oy. Yleinen insinööritoimisto, Hki, 1912-1952. Yleinen insinööritoimisto, Helsinki 1951
- Bilder ur Jakobstads sjöfarts historia 3. Jakobstad 1951
- Bilder ur Jakobstads sjöfarts historia 4. Jakobstad 1953
- Bilder ur Jakobstads sjöfarts historia 5. Jakobstad 1954
- Bilder ur Jakobstads sjöfarts historia 6, Barnskeppet Ivalos första resa. Jakobstad 1955
- Bergsrådet Wilhelm Schauman : en levnadsteckning. Wilh. Schauman, Jakobstad 1957, 2. uppl. 1973
Lähteet[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]
- ↑ a b c d Kuka kukin on 1954 (Projekt Runeberg)
- ↑ Kuka kukin on 1964, s. 1144. Otava, Helsinki 1963.
- ↑ Pietarsaaren kadunnimistö, Aarno Ekolan suomen kielen maisteritutkielma, Jyväskylän yliopisto Kielten laitos 2015, sivu 42
| ||||||||||
