Väinö Nordström

Wikipediasta
Siirry navigaatioon Siirry hakuun

Väinö Veikko Nordström (3. kesäkuuta 1864 Loviisa31. lokakuuta 1937 Helsinki) oli suomalainen antiikin tutkija ja kirjailija.

Henkilöhistoria[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Nordströmin vanhemmat olivat kirkkoherra Gustaf Oskar Teodor Nordström ja Paulina Sofia Nordström. Hän pääsi ylioppilaaksi Mikkelin lyseosta 1884 ja valmistui filosofian kandidaatiksi 1887 ja lisensiaatiksi 1891. Nordström teki opintomatkoja Erlangeniin 1888, Berliiniin 1889, Wieniin, Müncheniin ja Italiaan 1893–1894 sekä Leipzigiin 1904–1905.

Nordström toimi Helsingin yliopiston kreikkalaisen ja roomalaisen muinaistieteen dosenttina 1894–1929.

Väinö Nordström oli naimisissa kaksi kertaa:

  • 1908–1913 Hilma Matilda Emilia Rainesalon (ent. Hellsten) kanssa
  • 1927–1929 Lempi Ellen Mäkisen kanssa.

Teoksia[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • De institutorum romanorum vocabulis Dionysii Halicarnassensis quæstiones, väitöskirja. Helsingfors 1890
  • Quaestiones Aristoteleae II. Helsingfors 1892
  • Titus Livius : Ab urbe condita librorum I - X capita selecta : adiecta sunt Senatus consultum Claudianum Elogium Appi Elogium Scipionis  ; in usum scholarum academicarum edidit V. V. Nordström. Helsingfors 1896
  • Ordförteckning till Valda stycken ur Titus Livius Romerska historia B. I-III. Helsingfors 1898
  • Ordförteckning till valda sånger af Q. Horatius Flaccus. Helsingfors 1901
  • Några semasiologiska betraktelser. Helsingfors 1903
  • Matthias Calonius : Matthiae Calonii Praelectiones in iurisprudentiam civilem; ediderunt Wilhelm Chydenius et Väinö Nordström. Helsingfors 1908
  • Bellerophontes : utkast till en undersökning om etymologisk mytdiktning och gudaattribut hos hellenerna. Helsingfors 1917
  • Den gyllene grenen : en inledande semasiologisk-mytologisk studie'. Helsingfors 1918, 2. omarb. uppl. 1923
  • Perseus och Gorgo : strödda iakttagelser om religion och mytdiktning hos indogermanerna samt om forngrekisk bildskrift. Helsingfors 1920
  • Bellerophon, hans barn och hans häst : några mytologiska växelbilder. Helsingfors 1921
  • Ur myterna om Poseidon och Athene samt några andra med dem besläktade gudaväsen. Helsingfors 1922
  • 'Virga aurea : en religionshistorisk studie. Helsingfors 1922
  • Ordförteckning till Brev av Seneca och Plinius d.y. ; sammanställd av V. N. Helsingfors 1926
  • Ordförteckning till Cicero's första tal mot Catilina; sammanställd av V. N. Helsingfors 1926
  • Ordförteckning till T. Livi A. u. c. Lib. 21. C. 1-18, 29-30 : (om inledningen av det II puniska kriget); sammanställd av V. N. Helsingfors 1926
  • Gaius Julius Caesar : De bello Gallico : narrata quaedam in Commentaris I & VII C ivlii Caesaris ; in formam invenibus in sermone latinoribus accomadatam mutavit V. N. Söderström, Helsingfors 1927
  • Inledning och ordförteckning till stycken ur Caesars De bello Gallico I & VII samt till Commentarii VI c. 9-29. Söderström, Helsingfors 1927
  • Namnet Bellerophontes i belysning av några fornindiska och grekiska myter: tolkat av V.N. Helsingfors 1927
  • Drakdödaren i den antika myten. Helsingfors 1928
  • Guldspöet och själsväsendet i den grekiska myten. Helsingfors 1928
  • Om det gyllene molnet i den forngrekiska myten. Helsingfors 1929
  • Slagrutan och trollstaven : mytologisk undersökning. Helsingfors 1929
  • Poseidon och hans [skepanion] : ett bidrag till kännedomen om mytens och sagans uppkomst. Helsingfors 1931
  • Asklepios och läkare-staven. Helsingfors 1932
  • Om Hermes [chrysorrapis] : lärd diktning och folktro i forna Grekland. Helsingfors 1932
  • Zeus-Helios och hans maktinsigne. Helsingfors 1932
  • Om människosjälen, dess boning och dess gudomliga ursprung i antik folktro och mytdiktning. Helsingfors 1934

Lähteet[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]