Herman Schück

Wikipediasta
Siirry navigaatioon Siirry hakuun

Herman Erik Schück (5. huhtikuuta 1925 Tukholma24. joulukuuta 2015[1]) oli ruotsalainen historioitsija. Hänen isänsä oli Adolf Schück.

Schück opiskeli historiaa Tukholman korkeakoulussa ja valmistui filosofian tohtoriksi 1959 (Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa). Vuosina 1978–1990 hän toimi historian professorina Tukholman yliopistossa.

Schück tutki erityisesti valtion kasvua keskiajalla ja kirkon roolia tässä. Professorina hän johti projektia, jossa tutkittiin Tukholman historiaa (Stockholm blir huvudstad). Työhön otti osaa muun muassa Lars Ericson Wolke.

Teokset[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • Det medeltida Öland (Uppsala 1953).
  • "Olof Jonssons i Högsrum ättlingar - en öländsk frälsesläkt", "Personhistorisk tidskrift" 1955
  • Gustaf III:s statsvälvning 1772, 1955
  • Ecclesia Lincopensis. Studier om Linköpingskyrkan under medeltiden och Gustav Vasa (Stockholm 1959), doktorsavhandling.
  • Rikets brev och register. Arkivbildande, kansliväsen och tradition inom den medeltida svenska statsmakten (Stockholm 1976).
  • Riksdagens framväxt: tiden intill 1611 i Riksdagen genom tiderna (Stockholm 1985).
  • Engelbrektskrönikan. Tillkomsten och författaren (Stockholm 1994).
  • Minnesord över bortgångna ledamöter i Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande skandinaviens historia 1981-1995, 2000
  • Hans Forssell: historiker, publicist, statsråd (Stockholm 2001).
  • Kyrka och rike - från folkungatid till vasatid (Stockholm 2005).
  • Rikets råd och män. Herredag och råd i Sverige 1280-1480 (Stockholm 2005).
  • Ecclesia Lincopensis. Rättelser och tillägg samt person- och ortregister (Stockholm 2008).

Lähteet[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  1. In Memoriam vitterhetsakademien.se. Viitattu 31.3.2022.